Att strejka innebär att man som arbetstagare helt enkelt vägrar att arbeta på en viss arbetsplats. Strejken har alltid varit den absolut sista utvägen för arbetstagarna och denna rättighet utnyttjas endast när förhandlingar mellan fack och arbetsgivare fullständigt hamnat i dödläge. Det finns även en motsvarighet till strejkrätten arbetsgivaren kan tillämpa. Denna motsvarighet kallas för lockout och betyder precis som namnet antyder att arbetsgivaren stänger ner hela arbetsplatsen och låser ute sin anställda.

Under en pågående strejk brukar arbetsplatsen vara helt blockerad så att inget eller väldigt lite arbete kan utföras där. Under de allra första åren då man började använda sig av fackföreningar så kunde arbetsgivarna ibland lyckas anlita så kallade svartfötter. Dessa människor valde då att fortsätta arbeta trots att det är strejk på arbetsplatsen. Ofta kunde det bli rejäla bråk mellan de som valt att strejka och de som valt att trots strejken och arbeta iallafall. Tydliga exempel på sådana situationer är Amaltheadådet eller Ådalshändelserna. Numera är det vanligt med strejkvakter som ser till så att ingen arbetstagare bryter strejken genom att gå till arbetet.

I regel brukar man ange ett slutdatum för den rådande strejken för att markera när förhandlingarna ska vara färdiga. Man brukar också försöka tydliggöra syftet med strejken för alla iblandade parter, detta gör man för att undvika missuppfattningar och för att sända ett tydligt budskap till motparten vid förhandlingsbordet. Tydlighet är särskilt vid kraftigt missnöje inom en hel yrkesgrupp.

Alla strejker som utlyses är reglerade i olika avtal som är slutna mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. I dessa avtal står angivet vilka former av stridsåtgärder som är tillåtna. Brott mot dessa regler klassas idag som avtalsbrott och är dessutom straffbart enligt svensk lag. En strejk som inte följer de avtalade reglerna kallas för en vild strejk, vilket har varit den absolut vanligaste formen sett ur ett historiskt perspektiv.

Hur påverkar den begränsade strejkrätten dina fackliga rättigheter

I många år har strejkrätten varit en av grunderna för facklig verksamhet. Den har använts genom tiderna för att komma fram till avtal och kämpa för medlemmarnas rättigheter. Alla ska ha rätt till konflikt för att bevaka sina intressen. Nu ska den här rätten begränsas. Hur påverkar då den här nya lagen dina fackliga rättigheter? Får man inte längre strejka, som ju kan vara en sådan viktig del av processen?

Vad innebär begränsad strejkrätt?

I korta ordalag så är det inte längre lagligt att strejka om arbetsgivaren redan har ett kollektivavtal med ett fackförbund. Såvida orsaken till strejken inte är att föreningen vill uppnå ett kollektivavtal, då kan lysa ut en strejk. Bakgrunden till den nya lagen är den utdragna strejken i Göteborgs hamn som höll på i flera år. Den blev både dyr och intensiv, något som man nu vill försöka undvika.

Vanligtvis så används strejken som en sista utväg. Först försöker de olika parterna förhandla sig fram till en lösning. Det är fortfarande den viktigaste metoden för att ändra på villkor och avtal. Men ibland så kan man inte komma överens och då kan ett fackförbund utlysa en strejk. Det är vanligt att sätta gränser, att upplysa om när den startar men även när man hoppas kunna ha uppnått en överenskommelse. Orsaken till strejken bör också vara klart formulerad.

Det är fortfarande tillåtet att strejka, om så skulle behövas. Men inte på alla arbetsplatser. Om arbetsgivaren har ett kollektivavtal, med vilket fackförbund som helst, så kan du inte strejka. Här försvinner alltså en viktig del av processen, en rättighet som hittills utnyttjas till fullo.

Påverkas dina fackliga rättigheter av begränsad strejkrätt?

Begränsad strejkrätt är en komplicerad fråga eftersom den grundar sig på ett förslag som lagts fram av de stora fackliga centralorganisationerna. Det är LO, TCO, SACO och Svenskt näringsliv som varit delaktiga i att presentera de nya strejkrätterna. Men inte alla håller med. Ett antal fackförbund och individer menar att lagen betydligt begränsar möjligheterna att påverka din arbetssituation. För det är ofta strejker som har lett till nya avtal, det har varit ett sätt att få arbetsgivaren att verkligen lyssna.

Fackförbunden är alltså delade. En del hävdar att hamnkonflikten löste sig, utan att det fanns någon lag som begränsade strejkrätten. Andra vill undvika att den upprepar sig. Många är rädda för att det ska göra det lättare för arbetsgivare att välja billig arbetskraft, när och hur de vill.